[ Tonsättares arkiv och samlingar ] [ Notpikturer ] 

Raritetssamlingarna

Bibliotekarie Kia Hedell
tel. 08/519 554 33
email: rarecoll@muslib.se

Nykatalogiserade handskrifter läggs in i den lokala onlinekatalogen (sök på Medietyp: Musikhandskrift)  Det helt övervägande flertalet finns dock bara i kortkatalogen (tillgänglig hos raritetsbibliotekarien på våning 3)

Två stora depositioner är Kungl. teaterns notbibliotek 1773-1800-tal, och Kungl. Musikaliska akademiens arkiv 1771-1971.

Sedan år 2003 har SMB omfattande arkiv och samlingar i Musikmuseets arkivlokal. Över dessa görs särskilda förteckningar.

Vid biblioteket är också den internationella musikbiblioteksföreningen IAML:s arkiv deponerat.

Fritextsök på myndighetens webbplatser inklusive raritetssamlingarna

Material utlämnas till låntagare mot godkänd legitimationshandling och ifylld blankett för läsesalslån. Observera att bibliotekets lånekort ej gäller som legitimation.

Utkvitterat material, som aldrig får lämnas utan tillsyn, skall behandlas med största varsamhet. Det är förbjudet att göra märken, anteckningar eller förstrykningar, vika blad, kartor eller planscher på ett oriktigt sätt. Det är också förbjudet att som märke använda gem, självhäftande klisterlappar eller annat som kan orsaka skada. All åverkan betraktas som skadegörelse.

De gamla samlingarnas historia tar sin början 1771, när Musikaliska akademien så gott som omedelbart efter sitt grundande började bygga upp ett bibliotek. Akademiens sekreterare fungerade som bibliotekarie och arkivarie, och biblioteket - som inrymdes i ett skåp på hans rum - hölls öppet en timma i veckan för akademiens ledamöter. De uppmanades att skänka, sälja och testamentera material till sitt bibliotek, som snart växte ur sekreterarskåpet. I dag uppgår de äldre samlingarna till ca 30 000 enheter (musikalier och litteratur i handskrift och tryck före ca 1800) samt en brevsamling om ca 15 000 brev.
 

Processionale från 1400-talet, liten liturgisk sångbok för processioner, från ett franskt kloster för dominikanersystrar. (16 x 11 cm) (Finns som vykort) (klicka på bilderna för högre upplösning - fungerar inte i Internet Explorer,  väntar på uppdatering)

Bibliotekets största (86 x 60 cm!) raritet: Spanskt antifonale från 1500-talet, handskrivet på pergament i svart, rött, blått och guld med pärm av skinnklätt trä och metallbeslag.

Till dyrgriparna hör en Haydn-symfoni i autograf (nr 49), en 4-sidig skiss till Mozarts Clemenza di Tito och några Beethoven-skisser (samt ett brev med tack för invalet 1822 i Musikaliska akademien - efter att han 1815 blivit förbigången till förmån för Méhul, om vilket han var lyckligt omedveten). Annars är det bredden och omfattningen av bestånden snarare än enstaka unika objekt som gör biblioteket till en oundgänglig resurs för studier av 1700-talets och det tidiga 1800-talets europeiska musik. Säskilt de tysk-nederländska musikförläggarna Hummels produktion¹⁾ är ytterst rikligt representerad.  

I tillämpliga delar är tryck och handskrifter katalogiserade för RISM. Biblioteket är svensk central för detta internationella projekt, och registreringen av det svenska materialet är i princip avslutad. (Långt ifrån alla rapporterade verk ingår dock i den publicerade databasen, vare sig online eller på CD-ROM.)

I bestånden ingår ett stort antal enskilda arkiv och samlingar efter svenska tonsättare och andra musikpersonligheter.

Caspar Gottlob Grünewald, en okänd svensk tonsättare (klicka på bilden)

Kenneth Sparr har publicerat en katalog över bibliotekets källor till musik för den svenska lutan.

I Projekt Runeberg ingår ett par smakprov på digitaliserade notutgåvor ur bibliotekets äldre samlingar. Fler skall tillkomma.


Av de viktigaste äldre samlingarna²⁾ kan  nämnas (kronologiskt efter huvudinnehållet):

Tyska kyrkans samling, skänkt av tyska församlingen i Stockholm 1874
Sakral och profan vokalmusik, huvudsakligen 103 tryckta stämböcker från 1500- och 1600-talen med tidens gängse europeiska repertoar, ett fåtal handskrifter. Jämte Hovkapellet var Tyska S:t Gertruds kyrka den viktigaste dåtida musikinstitutionen i huvudstaden.

Sacks samling, köpt 1959
Efter Johan Gabriel Sack (1697-1751). Huvudsakligen fransk opera:  44 volymer med 36 tryckta partitur från Lully till Rameau, samt kammarmusik. Dessutom ingår en bok i tysk luttabulatur från slutet av 1500-talet.

Alströmers samling, deponerad 1949³⁾
231 tryckta kompositioner, ca 700 ms., huvudsakligen efter Patrick Alströmer (1733-1804). Förteckning

Databas
Roman-samlingen, ordnad i nuvarande skick 1929
Samlingen av musikalier av "den svenska musikens fader" Johan Helmich Roman (1694-1758) har byggts upp under årens lopp av Kungl. Musikaliska akademien och dess bibliotek sedan 1771. De största bidragen till samlingen kommer från A. Holmbergs donation 1858 samt ur Utile Dulcis samling. Samlingen omfattar nästan allt av Romans kända produktion och ligger till grund för litteraturen och verkförteckningarna. Någon regelmässig katalogisering av verken i kortkatalogen har aldrig gjorts: i stället har man använt sig av P. Vretblads⁴⁾ verkförteckning, sedan ersatt av I. Bengtsson ⁵⁾ och A.L. Holm.⁶⁾
Nya rön om vokalmusiken

Leuhusens samling, köpt 1930
Instrumentalmusik från 1700-talets mitt, delvis från Carl Leuhusens (1724-1795) tid som ambassadsekreterare vid den svenska legationen i Spanien.

Hallardts samling, inköpt 1795
Musikalier i handskrift och tryck (enbart vokalmusiken mer än 560 nummer) samt litteratur ca 1660-1790-talet, efter postmästaren i Wismar (då svenskt) Johan Fredrik Hallardt (ca 1726-1794), flitig samlare och lexikograf  (med bl.a. hans viktiga handskrivna musiklexikon). Samlingen är splittrad i biblioteket.

Utile Dulcis samling, skänkt ca 1800
En omfattande samling av instrumentalmusik från 1700-talet i tryck och handskrift, splittrad i biblioteket, från det litterära och musikaliska sällskapets verksamhet. En databas med rekonstruktion av samlingen i dess ursprungliga skick är under utarbetande.

d'Otrantes samling, skänkt 1858
Fransk och italiensk operamusik i tryck och handskrift ca 1780-1858 efter Joseph Fouché d'Otrante, Napoleons polisminister: drygt 100 partitur och 17 volymer arior och ensemblenummer. Samlingen är splittrad.

Oxenstiernas samling, skänkt 1860
Operamusik 1750-1858 av alla slag: över 300 partitur, 800 klaverutdrag, ett stort antal arior och ensemblenummer. Samlingen är splittrad.

Falléns samling, köpt 1961
Kammarmusik, operaarior och ensemblenummer i tryck och handskrift efter entomologen professor Carl Fredrik Fallén (1764-1830).  

Mazers samling, skänkt 1847
Instrumentalmusik i tryck och handskrift från Johan Mazer (Mazerska kvartettsällskapet) från 1750 och framåt. En av de mest omfattande i Europa med en samtida handskriven katalog som också innehåller de första takterna av varje stycke i notskrift ("incipit"): 471 duor, 409 trior, 768 kvartetter, 597 kvintetter/sextetter/septetter etc. Partitur till 210 orkesterverk, stämmor till 407, vidare 340 concerti grossi och solokonserter. I samlingen ingår också partitur och stämmor till 250 verk för soli, kör och orkester, samt 232 klaverutdrag. ⁷⁾
Sällskapet har kompletterat med depositioner av senare repertoar på 1980-talet, inkl. svenska 1800-talsverk i manuskript - förteckningar över detta material är tillgängliga i biblioteket.

Fryklunds samling, testamenterad 1965
Av Daniel Fryklunds stora samling äger SMB notmaterialet (huvudparten placerad i Musikmuseet): där finns 1500-talstryck, albumblad i autograf av olika tonsättare och inte minst en omfattande samling gitarrmusik i utgåvor från tidigt 1800-tal (gitarrskolorna i museet). Läs gärna Kenneth Sparrs artikel om ett nytt Sor-stycke samt en översikt av sjuttonhundratalsavhandlingar i Fryklundssamlingen i Dokumenterat 39 (ss. 31-51).

Boijes samling, skänkt 1924
Gitarrmusik, dels tryckta utgåvor från tidigt 1800-tal, dels i handskrift (t.ex. autografer av J.K. Mertz). Tillsammans med Fryklund utgör den ett rikt bestånd av repertoaren i fråga, som kompletteras av Rischels och Birket-Smiths samlingar i Det kgl. Bibliotek i Köpenhamn. Boijes samling har nu digitaliserats

Kungl. teaterns deposition, deponerad 1960
Stockholmsoperans (Kungl. teaterns) notbibliotek från dess grundande 1773 till mitten av 1800-talet). Nära 400 hyllmeter av partitur och stämuppsättningar (inte endast musikdramatik).

Berwald-samlingen
Samlingen av musikalier i autograf av Franz Berwald (1796-1868) har byggts upp under årens lopp. Efter Musikaliska akademiens första inköp av delar av hans efterlämnade arbeten 1869 finns nu nästan alla hans originalmanuskript i samlingen. Den är systematiskt uppsorterad inför arbetet med utgåvan av hans samlade verk och finns inte i bibliotekets kortkatalog. Verkförteckning finns i Franz Berwald : Die Dokumente seines Lebens, herausgegeben von Erling Lomnäs. Kassel : Bärenreiter, 1979.

1.Cari Johansson, J.J. & B. Hummel : music-publishing and thematic catalogues. Stockholm : Musikaliska akademiens bibliotek, 1972. 3 vol.
2. Om inte annat anges är samlingarna sammanhållna.
Se vidare Cari Johansson, Något om de äldre samlingarna i Musikaliska akademiens bibliotek. I: Svenska musikperspektiv : minnesskrift vid Kungl. Musikaliska akademiens 200-årsjubileum 1971. Stockholm : Nordiska musikförl., 1971. S. 88-114 , och
Åke Davidsson, The collections of early music in Swedish libraries. I: Fontes artis musicae 33(1986):2, s. 135-145.
3. Cari Johansson, Studier kring Patrik Alströmers musiksamling. I: Svensk tidskrift för musikforskning 43(1961), s. 195-207.
Jan Ling, Apollo Gothenburgensis : Patrick Alströmer och Göteborgs musikliv vid 1700-talets slut. I: Svensk tidskrift för musikforskning 81(1999), s. 53-94
Jan Ling, Vad säger oss en samling noter? : fria fantasier kring Patrick Alströmers notsamling. I: Inte bara katalogregler : festskrift till Anders Lönn : 5 mars 2003. Stockholm : Statens musikbibliotek, 2003, s.. 94-107
4. Patrik Vretblad, Johan Helmich Roman. Stockholm, 1914.
5. Ingmar Bengtsson, J.H. Roman och hans instrumentalmusik. (BeRI) Uppsala, 1955.
6. Anna Lena Holm, Tematisk förteckning över J.H. Romans vokalverk. (HRV) Stockholm, 1994.
7. Cari Johansson, Något om Mazers musiksamling i Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek. I: Svensk tidskrift för musikforskning 33(1951), s. [142]-146. Omtr. i 150 år med kammarmusik. Stockholm : Mazerska kvartettsällskapet, [1999].
Bernt Malmros, Mazerska samlingens ABC : Mazers musikaliska världsbild och den praktiska nyttan av hans musikaliesamling idag. I: 150 år med kammarmusik, s. 142-147

Uppdaterad 2010-02-19