Månadens raritet mars 2010:
Originalmanuskriptet till
August Strindbergs skådespel Påsk
För att markera att Sveriges Teatermuseum numera är en del av Statens
musiksamlingar har vi som Månadens raritet för mars 2010 valt
originalmanuskriptet till Strindbergs Påsk.
Teatermuseet har i sin ägo inte mindre än fyra av Strindbergs originalmanuskript - förutom Påsk även Kaspers Fettisdag, Pelikanen och Folkungasagan. Dessa testamenterades till museet av den teaterintresserade hovjägmästaren Helge Ax:son Johnson i april 1941. Samtliga är skrivna med Strindbergs prydliga handstil och är dekorerade med färglagda ramar och versaler.
Påsk utspelar sig som namnet antyder under påskhelgen och handlingen skildrar den olycksdrabbade familjen Heyst. Familjefadern sitter i fängelse dömd för förskingring, och familjen våndas över den vanära som drabbat dem. Fru Heyst hoppas mot allt förnuft att maken är oskyldig, den sinnesförvirrade dottern Eleonora har rymt från hospitalet, sonen Elis är svartsjuk på sin fästmö och den inackorderade gymnasisten Benjamin har misslyckats i en latinskrivning. Eleonora oroar sig dessutom för att hon ska bli misstänkt för stöld: hon har tagit en påsklilja i en blomsterhandel när ägaren varit borta och är rädd för att han inte ska upptäcka de pengar hon lagt på disken. Till råga på allt är fordringsägaren Lindkvist i antågande… Denne visar sig dock vara familjens räddande ängel, och pjäsen slutar i försoning och ljus.
Urpremiären av Påsk ägde rum på Schauspielhaus i Frankfurt am Main den 9 mars 1901. Föreställningen blev ingen framgång - enligt dåtidens svenska press mottogs den med ”kall likgiltighet, ett isande hån och förakt” - och spelades endast ett par gånger. På skärtorsdagen den 4 april samma år fick pjäsen sin svenska premiär. Den gavs som matinéföreställning på Dramaten i regi av Emil Grandinson och med Strindbergs blivande hustru Harriet Bosse i rollen som Eleonora. Bilderna till vänster är från just denna uppsättning. Premiärpubliken mottog pjäsen med ”ganska stort bifall” medan delar av kritikerkåren var mer kallsinniga. Tor Hedberg skriver i Svenska Dagbladet att ”Strindberg med en påsklilja i handen, ett ris bakom ryggen och bibelspråk på läpparna är för mig ingen uppbygglig syn”. Inte alla var lika negativa - en annan recensent menade att ”antagligt är, att detta stycke kan gifvas ganska många gånger”. Pjäsen spelades dock bara åtta gånger under 1901.
Lästips: Gunnar Olléns bok Strindbergs dramatik (ISBN 91-522-1604-7) innehåller utförlig information om Strindbergs pjäser.
Marianne Seid, Arkiv-, raritets- och dokumentationsavdelningen, teater
Teatermuseet har i sin ägo inte mindre än fyra av Strindbergs originalmanuskript - förutom Påsk även Kaspers Fettisdag, Pelikanen och Folkungasagan. Dessa testamenterades till museet av den teaterintresserade hovjägmästaren Helge Ax:son Johnson i april 1941. Samtliga är skrivna med Strindbergs prydliga handstil och är dekorerade med färglagda ramar och versaler.
Påsk utspelar sig som namnet antyder under påskhelgen och handlingen skildrar den olycksdrabbade familjen Heyst. Familjefadern sitter i fängelse dömd för förskingring, och familjen våndas över den vanära som drabbat dem. Fru Heyst hoppas mot allt förnuft att maken är oskyldig, den sinnesförvirrade dottern Eleonora har rymt från hospitalet, sonen Elis är svartsjuk på sin fästmö och den inackorderade gymnasisten Benjamin har misslyckats i en latinskrivning. Eleonora oroar sig dessutom för att hon ska bli misstänkt för stöld: hon har tagit en påsklilja i en blomsterhandel när ägaren varit borta och är rädd för att han inte ska upptäcka de pengar hon lagt på disken. Till råga på allt är fordringsägaren Lindkvist i antågande… Denne visar sig dock vara familjens räddande ängel, och pjäsen slutar i försoning och ljus.
Urpremiären av Påsk ägde rum på Schauspielhaus i Frankfurt am Main den 9 mars 1901. Föreställningen blev ingen framgång - enligt dåtidens svenska press mottogs den med ”kall likgiltighet, ett isande hån och förakt” - och spelades endast ett par gånger. På skärtorsdagen den 4 april samma år fick pjäsen sin svenska premiär. Den gavs som matinéföreställning på Dramaten i regi av Emil Grandinson och med Strindbergs blivande hustru Harriet Bosse i rollen som Eleonora. Bilderna till vänster är från just denna uppsättning. Premiärpubliken mottog pjäsen med ”ganska stort bifall” medan delar av kritikerkåren var mer kallsinniga. Tor Hedberg skriver i Svenska Dagbladet att ”Strindberg med en påsklilja i handen, ett ris bakom ryggen och bibelspråk på läpparna är för mig ingen uppbygglig syn”. Inte alla var lika negativa - en annan recensent menade att ”antagligt är, att detta stycke kan gifvas ganska många gånger”. Pjäsen spelades dock bara åtta gånger under 1901.
Lästips: Gunnar Olléns bok Strindbergs dramatik (ISBN 91-522-1604-7) innehåller utförlig information om Strindbergs pjäser.
Marianne Seid, Arkiv-, raritets- och dokumentationsavdelningen, teater
Originalmanuskriptet till Påsk, titelsida samt sida 1.
Klicka på bilderna för att se en större version.
