Under våren 2009 skänkte Fylkingen sitt historiska arkiv till biblioteket. Föreningen grundades år 1933 som en kammarmusikförening men har med åren blivit en förening för ny musik och intermediakonst. Föreningen firade sitt 75-årsjubileum år 2008 och är unik såtillvida att den är världens äldsta ännu existerande förening för ny musik.

Fylkingen, framsida till konsertprogram från 10/11 1967.

Arkivleveransen bestod av cirka 6 hyllmeter arkivhandlingar, bl.a. protokoll, korrespondens, konsertprogram, affischer, pressklipp och räkenskaper. Arkivet var delvis förtecknat och en äldre konceptförteckning medföljde leveransen. Just nu pågår ett arbete med att uppdatera den gamla förteckningen och lägga till nyare handlingar. När arbetet är klart kommer förteckningen att publiceras på bibliotekets hemsida.

I arkivet finns handlingar som speglar Fylkingens verksamhet från föreningens tillkomst till och med överlämnandet av arkivet (de första tio åren är dock inte lika välrepresenterade i arkivet som senare decennier). Avsikten vid föreningens tillkomst var att lyfta fram kammarmusiken på konsertrepertoaren, däribland nutida svensk kammarmusik med även äldre musik från tiden före 1750 och klassiska verk som sällan framfördes på konsertscenerna. Man ordnade under de första åren 6-7 konserter i Konserthusets lilla sal. Efter 1948 blev konsertverksamheten ännu mer intensiv. I och med Karl-Birger Blomdahls och Bo Wallners ordförandeskap under 1950-talet blev föreningens inriktning mer radikal med bland annat tolvtonsmusik och punktmusik på programmet. Samtidigt breddade man sig genom att börja ge regelbundna konserter för barn och skolungdom.

År 1959 valdes Knut Wiggen till ordförande. Samma år utnämndes Pontus Hultén till intendent på Moderna Museet och kontakter knöts mellan Fylkingen och museet. Fram till 1971 var just Moderna Museet huvudscen för Fylkingen. 1960-talsreperotaren visar ytterligare på en genremässig breddning med framföranden av konkret och elektronisk musik, instrumental teater samt happenings. Fylkingen var under denna tid även drivande bakom tillkomsten av EMS (Elektronmusikstudion i Stockholm), vars arkiv också finns i Musik- och teaterbibliotekets samlingar.

Den genremässiga breddningen har fortsatt sedan 60-talet med exempelvis modern dans, intermediakonst, fri improvisation och bildspel på konserterna. En tendens idag är ett växande intresse för elektronika. Samtidigt strävar man efter att visa upp en musikalisk och konstnärlig mångfald på sina konserter.

Fylkingens historiska utveckling illustreras här genom ett urval konsertprogram hämtade från Fylkingens arkiv. Arkivet, som för närvarande finns i Musik- och Teatermuseets lokaler på Sibyllegatan, är öppet för forskning.

Ovan: Fram- och baksida till programblad från konsert på Moderna museet 28/1 1966. Musik av John Cage, Morton Feldman och andra framförs av den amerikanske slagverkaren Max Neuhaus. Instrumenten var utplacerade på olika ställen i lokalen. Även ljuseffekter ingick i framförandet. På framsidan presenteras konsertprogrammet i grafisk form. I programbladet uppmanas åhörarna att försöka följa det grafiska schemat eller ignorera det och enbart lyssna och titta på det som hände på scenen. Klicka på bilderna för att se en större version.

Till vänster: Fylkingen, konsertprogram under våren 1980 med musik av bland andra David Tudor, Rolf Enström och Sten Hanson. Bland de medverkande finns slagverksensemblen Kroumata. Överst till höger: K&V, d v s konsert med konceptuell och visuell musik (pseudomusik, antimusik, ickemusik och metamusik). Verk bland annat av konstnärer med anknytning till Fluxusrörelsen, däribland Yoko Ono. Entreavgiften var 10 kronor. 3/12 1981. Nederst till höger: Bodysense, en multimediaföreställning av Erik Kling med Play the Body Ensemble. April 1990. Klicka på bilderna för att se en större version.

 

Agnes Sjöbrandt och Kia Hedell, Arkiv-, raritets- och dokumentationsavdelningen

 

Not: Informationen i texten är huvudsakligen hämtad från Teddy Hultbergs artikel Fylkingen i nättidskriften HZ, februari 2004 (http://www.hz-journal.org/n4/hultberg.html; besökt 2010-08-27) och Bengt Emil Johnsons artikel med samma namn i Sohlmans Musiklexikon, bd 3 (Stockholm 1976), s 28-29

 

Dela på Facebook

Fler rariteter

Musik- och teaterbiblioteket ingår i Statens musiksamlingar tillsammans med
Musik- och Teatermuseet och Svenskt visarkiv.

Postadress: Box 16326, 103 26 Stockholm. exp@muslib.se
Besöksadress: Torsgatan 19
Frågor eller synpunkter på sidan?
Kontakta webmaster (e-post)
Cookies