Månadens raritet februari 2009:

Felix Mendelssohns Prestissimo, f-moll i autograf 1824

Den tredje februari är det tvåhundra år sedan Felix Mendelssohn-Bartholdy föddes in i en bankirsläkt i Hamburg.
Statens musikbibliotek uppmärksammar detta genom att här återge en av samlingarnas Mendelssohn-autografer,
en Prestissimo-sats i f-moll som återfinns i en blandvolym sammanställd under första halvan av artonhundratalet
av Josephine ’Peppi’ Benedicks, själv kusin med kompositören.
Volymen mäter 21 x 27 cm i rött skinnband och donerades 1931 till Musikhistoriska museet (nuvarande Musikmuseet)
av Ivor Virgin, vilket gett upphov till den informella beteckningen ’Virginska boken’.

Som framgår av bilden nedan bär autografen inskriptionen:
”für seine Cousine componiert von Felix Mendelssohn Bartholdy, Berlin 23 August 1824”.
Man känner för närvarande bara till en konkordans för satsen (Bodleian library, Oxford, MS M. Deneke Mendelssohn C8),
vilken aldrig publicerades och saknar opusnummer.
Den är baserad på triolfigurer och är representativ för den stora etydrepertoar som producerades på 1820- och 30-talen,
även om den konstnärligt och ambitionsmässigt höjer sig betydligt över den stora massan av publicerade etyder från perioden.

 

 

För närmare uppgifter om Virginska boken, se
Inger Enquist: ’Stamböcker i Musikmuseets arkiv’ i Dokumenterat 40 (2008), ss. 16–29.

För motsvarande uppgifter om Bodley-manuskriptet, se
Margaret Crum (red.): Catalogue of the Mendelssohn Papers in the Bodleian Library
(Tutzing: Schneider, 1980–89), II, ss. 10–11.

En stil- och proveniensanalys av Prestissimo-satsen finns i
Larry Todd: ’A Mendelssohn Miscellany’, i Music and Letters LXXI/1 (1990), ss 52–64.
Todd menar att verket bär tydliga spår av Beethovens inflytande på Mendelssohn och spårar bland annat en möjlig referens till Rondot i Beethovens Waldstein-sonat op. 21 (se basfiguren i första sidans fjärde system på bilden ovan).

Mattias Lundberg, Raritetsavdelningen

Fler rariteter