Musik- och teaterbiblioteket

Anpassad sökning

Öppettider	|	Kontakt	|	Låna om	|	Arkivregister	|	Webbplatsens innehåll	|	In English
Om oss	|	Nyheter	|	Samlingar	|	Digitala resurser	|	Jobba hos oss	|	Tillgänglighet

Månadens raritet juni - juli 2009:
Vad spelades vid tidpunkten för mordet på Gustav III?

Sedan början på artonhundratalet har man försökt samla och utvärdera utsagor rörande kontexten till balen i operahuset den 16 mars 1792, då Gustav III besköts av ett skott som senare ledde till hans död. Ett flertal melodier har utpekats som den dans som ska ha spelats vid skottögonblicket. Eftersom rubrikens fråga är en av de allra vanligast inkommande till bibliotekets raritetsavdelning, följer här en mycket kort översikt med två bildexempel.

Den oftast utpekade dansen är en kadriljmelodi av en under det senare sjuttonhundratalet vanlig typ. En av de äldsta källorna till melodin i våra samlingar finns i en dansbok, där betitlad L’interrompie. Värt att notera är tredje taktens löpning, till synes i sextondelar (den ena balken är skriven med annan bläcktyp), vilken måste vara avsedd som åttondelar i enlighet med andra källor – exempelvis en spelbok från Häradshammar i Östergötland, daterad 1793. En avskrift av den senare, gjord av Olof Andersson 1935, finns i Folkmusikkommissionens arkiv. Andersson tillfogade kommentaren att melodin spelats vid skottögonblicket, information som alltså måste ha nått honom från annat håll än dessa källor.

Statens musikbibliotek, Musik-Rar: Dansbok 7, fol. 20v. Under musiken beskrivs hur dansen ska utföras.
Klicka på bilden för att se en större version.

Under artonhundratalet kopplades en rad detaljupplysningar med olika grad av trovärdighet till denna dansmelodi. Ingen av dessa uppgifter kan med säkerhet tillbakavisas eller beläggas och den relativt långa period som förflöt mellan 1792 och den tid då de tidigast belagda uppgifterna började spridas manar till största försiktighet. En version kopierad 1852 sägs utpeka exakt var skottet ska ha avlossats. En annan 1800-talshandskrift har nyssnämnda symbol vid det påstådda skottögonblicket, men lämnad helt utan kommentar (se bilden nedan, fjärde taktslaget i andra systemet).

Statens musikbibliotek, Musik-Ä: [Kadrilj]. Klicka på bilden för att se en större version.

De två sistnämnda källorna verkar alltså härröra antingen från en gemensam berättartradition eller från en för oss okänd källa. Det som talar för det förra antagandet är den tydliga skiljelinjen mellan sjuttonhundratalskällorna och de från mitten av artonhundratalet, en åtskillnad till synes helt utan mellanformer. Förutom avsaknaden av förslag och ornament så skiljer sig de senare versionerna tydligt även vad gäller repertoarkontext och återfinns ofta som kuriösa inslag utanför det dansmusikaliska sammanhanget. Här finns också betydande strukturella avvikelser gentemot de tidigare källorna: det för melodin mycket karaktäristiska inledande d:et har t.ex. ingen motsvarighet i bildexemplet ovan – i stället utgör de följande tonerna upptakt. Den som har ytterligare information i denna fråga får gärna vända sig till oss, vare sig det gäller källor eller andrahandsuppgifter.

Mattias Lundberg, Raritetsavdelningen

Fler rariteter