| Tillbaka till startsidan |
Månadens raritet september / oktober 2009:Joseph Haydns autograf till Symfoni i
|
Joseph Haydn (1732–1809) är en av årets många tonsättarjubilarer. Han hade flera kopplingar till Sverige, allra främst genom diplomaten och tonsättaren Fredrik Samuel Silfverstolpe (1769–1851). I Statens musikbiblioteks äldre samlingar finns ett partitur i autograf till en symfoni i f-moll av Haydn (senare med tillnamnet ’La passione’). Detta skänktes 1801 till Kungl. musikaliska akademiens sekreterare och bibliotekarie Pehr Frigel. Frigel var vid tidpunkten väl förtrogen med Haydn och hans musik, både genom vänner som Silverstolpe och tonsättaren Joseph Martin Kraus, men också genom egen korrespondens (Haydn invaldes som ledamot i akademien 1798 och Frigel införskaffade sedan sitt tillträde som bibliotekarie allt han kunde komma över av Haydn-tryck). Frigel mottog autografen som personlig gåva av Haydns elev Paul Struck (1776–1820), också sedan tidigare ledamot i akademien. Struck deltog även vid det första kända svenska uppförandet av Haydns Die Schöpfung våren 1801. |
|
Pehr Frigels anteckningar på omslaget till autografen. Klicka på bilden för att se en större version. |
| När Frigel mottog autografen var han sedan flera år redan ansvarig för akademiens bibliotek. Det var dock först 1807 som den flyttades över från hans omfattande privatbibliotek till akademiens samlingar. Formuleringen ”…överlämnas… att därstädes förvaras…” antyder att deposition, snarare än gåva, varit Frigels avsikt. Ingen liknande formulering har påträffats i något annat av de otaliga fall då Frigel överlämnat privata volymer till akademiens bibliotek under sin levnad (där står i stället nästan alltid: ”… skänkes till…” med åtföljande förklaring varför materialet bör införlivas i samlingarna). |
Första sidan i autografen (signum: Z): ”del giuseppe Haydn m.p./768 [=1768]. Haydn daterade vanligen sina autografer på detta sätt. Klicka på den övre bilden för att se en större version.
|
|
Manuskriptet är enligt Anthony van Hoboken den enda autografa källan till
symfonin (Hoboken, 1957, ss. 60–62), vilket gör det till en mycket viktig källa i
Haydn-forskningen (många symfonier har överlevt utan att man har någon
autograf alls). Den utgavs för första gången i tryck av Campbell i London
1786.
För ytterligare uppgifter om tidig Haydn-reception i Sverige, se C.-G. Stellan Mörner: ‘Haydniana aus Schweden um 1800’, Haydn-Studien, II/1 (1969), ss. 1–33. |
| Mattias Lundberg, Raritetsavdelningen |
| Fler rariteter |
|
|
||||||||